Framtidens schemaläggning - ett verktyg för hälsa

Projekt: Framtidens schemaläggning 

Få processer inom vården är så komplexa och känsliga utifrån ett arbetsmiljöperspektiv som schemaläggning. Schemaläggningen kan ses som sista steget i en omfattande produktionsplanering där själva genomförandet skall planeras och verksamhetens behov av patientsäkerhet, kontinuitet, kompetenssäkring och effektivt resursutnyttjande skall möta medarbetarnas behov av hälsosamma scheman och möjlighet att påverka sin arbetstidsförläggning. I schemaläggningsprocessen finns därför ofta inbyggda konflikter.

När det gäller arbetstidsförläggning och hälsa, så ger litteraturstudierna en enhetlig bild av vad som kännetecknar hälsosamma scheman. Det är bl.a. rekommendationer om antal pass i följd, att passföljder med snabb rotation medsols rekommenderas för att minimera dygnsrytmstörningar, att undvika komprimerade scheman och sprida lediga dagar i schemat. Genomgående återkommer man till vila och återhämtning som centrala faktorer och betonar att dygnsvila på 11 timmar enligt Arbetstidslagen bör respekteras för att undvika risk för ackumulerad sömnbrist och höga nivåer av trötthet.

Flera studier lyfter fram att det har ett positivt värde att kunna påverka arbetstidens förläggning. Ett optimalt schema är ett schema som balanserar verksamhetens behov och medarbetarnas önskemål om arbetstidsförläggning och där hälsoaspekterna är beaktade.

Chefen har en avgörande roll i schemaläggningsprocessen ur flera perspektiv: patientsäkerhet, arbetsmiljö och ekonomi. För att lyckas med planering och schemaläggning, måste man ha full kontroll på bemanningsbehov och på tillgängliga resurser. Grundläggande är att chefen, förutom kunskap om lagar, avtal och föreskrifter som reglerar schemaläggning, har nödvändig kunskap om schemaläggning och dess konsekvenser för arbetsmiljö, hälsa och ekonomi.

Rekommenderade val av schemamodell är:

Individuella fasta scheman

Individuella fasta scheman skulle drastiskt minska den tidsåtgång som åtgår för schemaläggning. Medarbetaren har kvar möjligheten att påverka sin schemarad samtidigt som förutsättningar finns för att arbetstidsförläggningen blir mer hälsosam.

Individuella periodscheman

För att individuella periodscheman ska fungera krävs styrning. Följande förutsättningar måste föreligga:


  • att avdelningen har tydliga skriftliga, kommunicerade och gemensamt framtagna riktlinjer för schemaläggningen

  • att arbetsgruppen inser hur oerhört komplext schemaläggning är och att målkonflikter är oundvikliga

  • att arbetsgruppen är mogen att diffkorrigera

  • att arbetsgruppen vet vilket mandat/uppdrag bemanningsassistenten har att det är chefen som godkänner och fastställer schemat

  • att hälsoaspekter är beaktade innan schemat fastställs

  • att uppföljning av det fastställda schemat sker kontinuerligt



Läs hela slutrapporten här >>>

Ansvarig Kontaktperson

Senaste Goda Exempel